Auteurs

Aɛmer Gasem (Amar GACEM)

Ilul deg useggas 1964 di taddart n Tizi Mlal d izgan di tama nat Sedqa, taɣiwant nat wasif. A.GASEM illa d aselmad n yigerdan deg uɣeṛbaz amezwaru, si 1982 armi d 2001. Ibda yettaru deg useggas 1980, di tazwara d isefra kan, sin akin yuɣal yettaru ula d amezgun. Di 1988 yura tamezgunt is tamezwarut i wumi isemma « Takurt tasemmaḍt ». Tamezgunt agi turar itt terbaɛt n Tiddukla tadelsant Sliman Azem n wegni ggeɣṛan di 1990.

A.Gasem illa yettekka-d deg waṭas n tfaskiwin n tmedyazt id-yellan di tmurt n yeqbayliyen. Aseggas n 1989 ittunefk as warraz wissin di tfaska n tmedyazt id-ttheggi tiddukla tadelsant Ṣumam di Bgayet. Deg yiseggasen nni n 1990, yura d iɣen kra n yeḍṛisen deg weɣmis « Le Pays-Tamurt » akked tesɣunt « Racines-Iẓuṛan ». Di 1994 A.GASEM netta d kra n imeddukal-is akk d warraw n taddart is, slalen-d “Tiddukla tadelsant “Ḥmed Lemseyyeḥ”.

Deg yiseggasen-nni n 1990, yesnulfa-d netta d sin imeddukal-is, Naseṛ Frendi akk d Ɛebdslam Frendi, Tarbaɛt Agrakal. Tarbaɛt-agi tessufeɣ-d yiwet n tesfift I deg llant 06 tezlatin.

Seg 2001 ar ass-a, Aɛmeṛ Gasem yettidir di Fṛansa, anida yettkemmil leqdic-is deg ubrid n tira.

Di 2019 yessufeɣ-d ammud isefra “Izlan n tayri d tlelli” ɣer teẓrigin Sefraber.

Di 2020 yessufeɣ-d yiwet n tmezgunt i wumi isema “Axxam iderwicen”

Di yunyu 2021 Aɛmeṛ Gasem yesnulfa-d Tiẓrigin TANEKRA. Si 2020 ar 2023, yella d maray amatu n Tiddukla tadelsant « Asenfaṛ Adelsan Amaziɣ umaḍal” i d yesnulfa Majid Sula di 2018.

Mokrane NEDDAF à vue le jour en Kabylie en 1963.Au début des années 1990, il s’inscrit au cours du théâtre, un an plus tard, il écrit son premier monologue ou il dénonce la montée de l’islamisme en Algérie.

En 1994, il dirige une troupe de théâtre à la maison des jeunes des Ouadhias.

De 2002 à 2005, il anime une troupe la troupe théâtrale à l’association culture berbère de Montreuil

En 2009, il rejoint l’équipe du journal électronique kabyle.com, et il devient le correspondant en région parisienne.

En 2018, il publie aux éditions Arc-en-Ciel, son premier essai intitulé  » la laïcité ce n’est pas de l’athéisme ‘’.

Rabeḥ Bucneb (Bouchneb rabah)

   

    Bucneb Rabeḥ ilul di 15 si maggu  1957 deg udewwar n At-Leεziz (Taburett), yessali taɣuri-s tunnigt di tesdawit n Bab-Ez-Zewwar di tmaneɣt di tussnakalt (géologie), di 1982.

  Yesεedda-d « aqeddic » aɣelnaw di temnaṭ n Tmenɣest, yexdem deg ubrid n tiddukla tafriqit, ger unafag n Ugennar (Tamenɣest) d In-Mgell…

  Yexdem di « Sunatrak », deg uḥric-is n unadi ɣef ubitrul d waggaz, yid yexdem snat n tannanin di berra (d Total di Paris, d Anadarko di Lundun) d tkebbaniyin tiyiḍ daɣ (Taburett d Burǧ-Bu-Uεrariǧ).

   Deg ubrid n tmaziɣt : yesεedda snat n tannanin di tɣuri n tira n tutlayt-a, di Tburett, d « Tiddukla Taɣerma », yerna daɣ yekcem ɣer tiddukla Numidya n Uhren.

 Deg ubrid-a daɣ, yura :

Isefra :

  • Tayri d tikli (d adlis i d-yeffɣen, sɣur tallalt n Sega Dabu, d amasdag di Tburett.)
  • Tikli d usirem (yeffeqɣ-d sɣur Tamehla n Yidles n Tburett))
  • Talwit i targit (yella deg „CD“ di temkerḍit taɣelnawt).

Tisuqilin :

  • Zadig n « Voltaire » yeffeɣ-d sɣur « H.C.A. » di tmaneɣt.
  • Neǧma n Kateb Yasin, yeffeɣ-d sɣur E.N.A.G., di tmaneɣt.
  • Afriwen yerzen, n Ǧebran Xalil Ǧebran, yella deg CD, di temkerḍit taɣelnawt, di tmaneɣt.
  • « Paul et Virginie » n Bernardin de Saint-Pierre, yella deg CD, di temkerḍit taɣelnawt.
  • Tageldunt n Babel n  « Voltaire » urεad i d-yeffiɣ.

Ungalen:

  • Iminig, yella deg CD, di temkerḍit taɣelnawt.
  • Tacelhabt ur yessin, yeffeɣ-d sɣur H.C.A., di tmaneɣt.

Isenfar :

D ungalen yettwisuqlen ɣer tmaziɣt, urɛad i d-fɣen :1/ Tageldunt n Babel (Voltaire), 2/ Tamurt d yidim (M.Ferɛun), 3/ Axxam amuqran, 4/ Aẓeṭṭa (Muḥemmed Ddib), 5/ Aɛefyun d umesraf (M. At-Mɛemmer).

     ,